AMAGAWD!
5 DAGAR KVAR
5 DAGAR!!!
5!
!!!
Alltså, jag är stressad som en gnu just nu. Försöker packa, städa ur mitt rum, panikköpa presenter, hinna umgås
en sista skvätt med alla, sköta mitt jobb ordentligt, få papper fixade, har födelsedag mitt i alltihop, planera min sista
helg, resa ned till Long Island och träffa nya värdfamiljen... ja shit, listan är lång. Och så ska man försöka förbereda
sig mentalt också...
Mina känslor är väldigt omtumlade just nu. Är så himla glad och stolt över mig själv över att jag grejat det här året,
men på samma gång ser jag också alla grejer jag inte hunnit göra som jag velat göra. Ska bli så himla skönt att
åka hem och se alla jag saknat så mycket igen. Å andra sidan känns det hemskt att lämna min familj, mitt hem,
djuren och mina vänner här.
Det känns konstigt, för alla börjar räkna ned så just nu, vi trillar alla pinn. Och samtidigt fylls det på med nya
au pairer som tar över våra platser liksom. Känns knäppt att om en vecka sitter en ny tjej här, och det kommer vara
hennes säng, hennes rum, hennes familj och hennes jobb. Till skillnad mot många av de andra au pairerna har
jag "bondat" väldigt mycket med min familj, allra helst min värdmamma och barnen så det känns tufft att lämna
min plats i familjen till någon annan nu. Det här har inte riktigt kännts som ett jobb för mig.
Men men, jag är nöjd iaf. Har haft ett underbart år, kommer ha en underbar tid i Sverige. Och jag är väldigt
excited med att komma tillbaka hit igen. Just nu är jag en världens lyckligaste människor. Jag älskar alla
er hemma, jag har världens finaste pojkvän och alla underbara personer jag träffat här i USA, ni har gjort det
här året till det bästa!
Vad jag är mest glad över är att jag inte ångrar en sekund allt krångel med att ta sig hit. Att ta den här chansen
var en av de bästa valen jag gjort ever, har vuxit så mycket som människa, fått underbara vänner för livet och
min engelska har blivit kanonbra.
Nej, dags att ge sig kanske, innan man börjar snörvla...
Kram på er, om 5 dagar sitter jag på planet hem!
5 DAGAR!!!
5!
!!!
Alltså, jag är stressad som en gnu just nu. Försöker packa, städa ur mitt rum, panikköpa presenter, hinna umgås
en sista skvätt med alla, sköta mitt jobb ordentligt, få papper fixade, har födelsedag mitt i alltihop, planera min sista
helg, resa ned till Long Island och träffa nya värdfamiljen... ja shit, listan är lång. Och så ska man försöka förbereda
sig mentalt också...
Mina känslor är väldigt omtumlade just nu. Är så himla glad och stolt över mig själv över att jag grejat det här året,
men på samma gång ser jag också alla grejer jag inte hunnit göra som jag velat göra. Ska bli så himla skönt att
åka hem och se alla jag saknat så mycket igen. Å andra sidan känns det hemskt att lämna min familj, mitt hem,
djuren och mina vänner här.
Det känns konstigt, för alla börjar räkna ned så just nu, vi trillar alla pinn. Och samtidigt fylls det på med nya
au pairer som tar över våra platser liksom. Känns knäppt att om en vecka sitter en ny tjej här, och det kommer vara
hennes säng, hennes rum, hennes familj och hennes jobb. Till skillnad mot många av de andra au pairerna har
jag "bondat" väldigt mycket med min familj, allra helst min värdmamma och barnen så det känns tufft att lämna
min plats i familjen till någon annan nu. Det här har inte riktigt kännts som ett jobb för mig.
Men men, jag är nöjd iaf. Har haft ett underbart år, kommer ha en underbar tid i Sverige. Och jag är väldigt
excited med att komma tillbaka hit igen. Just nu är jag en världens lyckligaste människor. Jag älskar alla
er hemma, jag har världens finaste pojkvän och alla underbara personer jag träffat här i USA, ni har gjort det
här året till det bästa!
Vad jag är mest glad över är att jag inte ångrar en sekund allt krångel med att ta sig hit. Att ta den här chansen
var en av de bästa valen jag gjort ever, har vuxit så mycket som människa, fått underbara vänner för livet och
min engelska har blivit kanonbra.
Nej, dags att ge sig kanske, innan man börjar snörvla...
Kram på er, om 5 dagar sitter jag på planet hem!
Dilemma
Ibland känner jag mig så grymt duktig och ekonomisk. Som sist jag köpte linsvätska, och hade väldigt
dåligt med pengar. Såg den här som hade en större flaska och var 2 dollar billigare, vilket klipp tänkte jag
och vandrade glatt ut med den istället för min vanliga sort.
...För att sen inse att det skulle ta över en vecka vänja sig med den nya, som jag nu använder dubbelt så
mycket av för att få samma effekt. Jag praktiskt taget tvättar hela badrummet med den. Nu är den snart slut,
räckte bara hälften så länge som min vanliga.
Kanske inte riktigt var något klipp.
Nu har jag bara ångest för nästa likadan situation jag hamnar i. Ska jag gå på den gamla vanliga eller testa
något nytt?!
dåligt med pengar. Såg den här som hade en större flaska och var 2 dollar billigare, vilket klipp tänkte jag
och vandrade glatt ut med den istället för min vanliga sort.
...För att sen inse att det skulle ta över en vecka vänja sig med den nya, som jag nu använder dubbelt så
mycket av för att få samma effekt. Jag praktiskt taget tvättar hela badrummet med den. Nu är den snart slut,
räckte bara hälften så länge som min vanliga.
Kanske inte riktigt var något klipp.
Nu har jag bara ångest för nästa likadan situation jag hamnar i. Ska jag gå på den gamla vanliga eller testa
något nytt?!
