Nanny in New York

Ja, det är det många som frågar. Och faktum är att man kan mycket mer engelska än man tror, man behöver
bara hitta självförtroendet och börja snacka. Man kommer in i det ruskigt fort, och sen bara rullar det på.

.... men ibland blir det lite lustigt. När man kommer in i djupa konversationer inom konstiga ämnen, då börjar
man inse att man inte har amerikanernas ordförråd. Hästar är ett bra exempel, jag kan typ inga hästord. Har
lärt mig en del sen jag kom hit, men jag menar, jag är ju där nere med Carina hela tiden -> alla hästkonversationer
sker på svenska.

Idag var hovslagaren här, så jag umgicks med och hjälpte honom i 2 timmar nere i stallet. Och gud vad jag
saknade en del ord. Roligast var när jag skulle fråga honom om en fång-häst han var till innan, och jag hade
inte aning om vad fång hette. I situationer som den är jag glad jag har den där genen som inte håller mig
från att göra de sjukaste saker för att göra mig förstådd;

- "Well, you know that sickness, when they get like too rich grass.... and they stand like this"
*Madde ställer sig på alla 4 i stallgången och putar röven bakåt för att lägga vikten på bakbenen*



Min hovslagare bara asgarvade.... men visst förstod han ;)

"Bye Maddie, hope you'll stay forever"
...var det sista han sa innan han drog. Amerika vill att jag stannar