Nanny in New York

Igår stod det klart och tydligt i kalendern; "spring begins"

Vars håller den hus?

Amanda Overmyer var en riktig krydda i Idol... de första avsnitten.

Visst har hon utstrålning, självförtroende, sin egen stil och en sjuhelsike röst.... men de senaste veckorna
har jag på något vis tröttnat. Hon får verkligen varje låt hon gör att låta likadant. Tror hon skulle passa bättre
på någon rock/mc-bar eller ngt ärligt talat. American Idol är hon i alla fall inte.

Men nog förtjänar hon ett litet inlägg, tyckte om henne på något vis.

Tack och adjöss Amanda

Yes, idag var hela NYC grööööööönt. Älskar verkligen att staden är så multinationell som den är, och att så mycket
högtider från alla jordens hörn firas så mycket! Det var en stor St. Patrick's parad inne på 5th Avenue, med kiltar,
säckpipor och hela köret. Och överallt viftades det med irländska flaggor, sjöngs och alla var grönklädda. Till och
med business-männen (som faktiskt jobbade, det var ingen helgdag för ngn idag, men folk firade iaf) satte på
sig grön slips. Så sött :)

<- älska hans tröja ;P

Jag och Anja åkte in ett par timmar och kände på stämningen, kollade på paraden, fotade galna folk och en
liten Guinness slank väl kanske ner också dagen till ära. Sen var det ju hem och back to work again.

Red Vicky som var cirkushäst idag, men jättego ändå. Det går framåt med henne. Blev så inspirerad att jag
red Rocket också av bara farten, han gick riktigt bra för att vara honom..... tills han blev trött och la sursidan till.

.... som om det inte vore nog så for man till dansen också, och hade typ tuffaste danspasset hittils i en skitvarm
lokal. Jag äääääääääär trööööööööööööött. Men en kanondag var det allt och sovmorgon imorrn också, börjar
dagen med poweryoga klockan nio. Perfekt ;D

Over and out

Ja, det är det många som frågar. Och faktum är att man kan mycket mer engelska än man tror, man behöver
bara hitta självförtroendet och börja snacka. Man kommer in i det ruskigt fort, och sen bara rullar det på.

.... men ibland blir det lite lustigt. När man kommer in i djupa konversationer inom konstiga ämnen, då börjar
man inse att man inte har amerikanernas ordförråd. Hästar är ett bra exempel, jag kan typ inga hästord. Har
lärt mig en del sen jag kom hit, men jag menar, jag är ju där nere med Carina hela tiden -> alla hästkonversationer
sker på svenska.

Idag var hovslagaren här, så jag umgicks med och hjälpte honom i 2 timmar nere i stallet. Och gud vad jag
saknade en del ord. Roligast var när jag skulle fråga honom om en fång-häst han var till innan, och jag hade
inte aning om vad fång hette. I situationer som den är jag glad jag har den där genen som inte håller mig
från att göra de sjukaste saker för att göra mig förstådd;

- "Well, you know that sickness, when they get like too rich grass.... and they stand like this"
*Madde ställer sig på alla 4 i stallgången och putar röven bakåt för att lägga vikten på bakbenen*



Min hovslagare bara asgarvade.... men visst förstod han ;)

"Bye Maddie, hope you'll stay forever"
...var det sista han sa innan han drog. Amerika vill att jag stannar

Typ halva tomtens myror fick för sig att mitt rum var deras rum, sådär lagom kul. Så idag har jag sanerat
mitt rum. Var väl inte på det bästa humöret, ärligt talat ganska pissed efter helgens avsaknad av sömn
(lång historia kort, jag och anja var och festade i Brooklyn) och jag hade en hel del annat för mig än
myrjakt. Inte heller fick jag ha kul och spruta någon spray på de, för imorse hade de redan dragit från
mitt rum :O Vilket förvånade mig, jag menar, i förrgår var de några stycken.... igår hade de dragit med
sig alla sina kompisar hit. Och imorse hade jag väl väntat mig något i form av en typ myrstack mitt på
golvet. Men de var bara borta. Kanske kände de på sig att de lågt risigt till? Who knows!

Känns skönt att ha städat ur rummet i alla fall, till och med slagit på stort och bäddat sängen. Upp med
intresseflaggorna nu gott folk ;) Ska lyxa till det och läsa lite granna nu innan jag somnar in.

Annars rullar det väl på. Idag dansade man igen, börjar kännas mycket bättre nu, hänger med mycket bättre
än förr. Gabriel den lilla solstrålen hängde med idag också. Först var det väl lite nervöst att pro-ungen skulle
med liksom. Men det var jätteskoj, han är en frisk fläkt min lilla värdson :)

Har lyssnat på Maiden i en vecka nu... laddar för fullt. På fredag smäller det i New Jersey!

Det är allt en bra lustig grej det här med koordination. Jag tyckte att min var väldigt bra, tills jag testade
på dans. Hohohohoho, jag önskade (och önskar fortfarande!) så innerligt efter första lektionen att mamma
satt mig i dansskola när jag var fem. Kände mig så otroligt dålig, jag menar, visst kan man rocka loss på
dansgolvet med sin egen freestyle liksom. Men sen när man ska lära sig långa repetitioner och komma ihåg
sakerna i rätt följd och göra de propert.... det är en helt annan femma.

Så är det kul att allt i dansen ska vara så liksidigt, när vi gjort en dans "åt höger" och det känns bra. Då vänder
hon den och vi ska liksom göra den tvärtom... och jäklar vad svårt det blir med omställningen helt plötsligt!

Visst måste man ha grym koordination för att kunna rida också, men eftersom jag är i princip född på hästryggen
sitter det i ryggmärgen liksom. Men det är kul hur fort man lär sig. Okej, emellanåt känner man sig som en så
looser att det finns inte. Men det är viktigt att kunna skratta åt det. Och ser man tillbaka, vi har inte hållt på många
veckor, och det händer faktiskt något. Hjärnan måste bara ställa om sig liksom.

Vi är såna noobs så det finns inte. Jag skulle nog iaf lära mig fortare om jagverkligen ansträngde mig.
Men för mig är dansen mer att gå dit och ha kul, spänna av, träna och att få göra något annat. Jag behöver
verkligen de här måndagarna.

Hade samma känsla med WoW. Hade typ aldrig i mitt liv spelat data på det viset liksom. Och helt plötsligt
skulle man hålla koll på vad alla runt omkring en gjorde i spelet, samtidigt som man skulle kunna röra
sig runt och typ trycka på 8 jävla knappar samtidigt. Och gjorde man fel dog någon och ja, bah, det var
frustration. Det kändes väldigt mycket svårare än det såg ut. Men idag är det piece of cake, sort of ^^

Koordination var det. Vad ska man hitta på för att strula till det för hjärnan nästa gång?
Any idea someone?

Kan något gå fel.... då gör det det.

Senaste tiden har vart väldigt kämpig, har inte orkat blogga. Orkar inte gå djupt in på något direkt. Men onsdagen'
den 20e februari åkte mormor in på sjukhuset med hjärnblödning. De dagarna var ren frustration, har kännt mig
så himla långt borta och avskuren från min familj. En av de värsta dagarna i mitt liv. Hon kunde inte räddas, och
den 22a februari klockan 03.50 vandrade hon vidare, lilla mormor. Må du vila i frid, vi ses på andra sidan

Sen har det bara vart väldigt mycket på en och samma gång. Var sjuk i en hel vecka, och hela min värdfamilj
blev också sjuka i omgångar. Fick väskan stulen mitt i allt, så jag blev av med körkort, mina bank-kort, id'n etc.
Plus min värdfamiljs mobiltelefon, vilket känns väldigt jobbigt eftersom det var deras. Som om det inte vore
nog såg tjejen som snott väskan till att skämma bort sig och shoppade loss en sisådär 400 dollar, kul?!
Nej. Har spenderat X antal timmar på banken, hos polisen och på postkontoret i olika uredningar. Struligt
är det att få nytt svenskt körkort hit också. Måste ta om kort och hela köret, skicka hem till sverige och sen
får jag hämta ut det om typ en månad på konsulatet. Så till dess kör jag olagligt här. Yay.

Och ja, mitt i spektaklet kom Fooma hit på besök. Timing? Yes ^^, Jag var inte på toppenhumör direkt,
och ekonomin var knaper som sjutton. Men vi hade en underbar vecka iaf och det ordnade sig till slut.
Även om vi, med Maddes tur lyckades få ösregn hela dagen vi skulle turista i city. Och vi missade
tåget och satt fast i NYC's trafik igår såpass att Fooma kom 1h för sent till incheckningen och höll på
att missa flyget. Hennes mobiltelefon gick sönder här också.

Nej, det här har inte vart min vecka, thats for sure...
Men nu kan det väl bara vända va?